051 effektivare jordbruk

Tidslinje

3 300 000 år

använder stenredskap

nomad (ej bofast), samla och jaga

språk

eld

verktyg

konst, musik

religion

ca 10 km2/pers

4:40

5:34

3:24

10 000 år

blir odlare

Mer tid går åt för att ordna mat än för samlare och jägare.

Livslängden blir kortare.

Mer sjuka. Får bl.a. sjukdomar från tamdjuren. Får bristsjukdomar.

ca 1km2/pers

7:00

5:45

2:15

Hönan och ägget

Vilket är orsak och verkan?

övergång

Mycket långsam och gradvis övergång till jordbruk.

Varför odlare?

Ekologiska förändringar

  • 15 000 år sedan

  • blir varmare och fuktigare

  • inlandsisarna drar sig tillbaka

  • goda växtbetingelser för olika grässlag

  • skogar växer och tränger undan storvilt

effektivare matförsörjning

mer mat produceras på mindre yta

befolkningstillväxt

maten räcker inte

antagligen orsakad av att människan blir bofast

kan inte flytta runt med alltför många spädbarn

kulturell evolution

Gradvis insamlande av kunskap om hur man odlar, genom årtusenden.

komplex social struktur

Social rangordning började utvecklas för 30 - 40 000 år sedan.

Mer om orsakerna till den neolitiska revolutionen.

Mer om den första jordbruksrevolutionen.

Mer om neolitiska revolutionen.

Konsekvenser av att vi blev jordbrukare

Matöverskott

Samlare och jägare flyttar ofta och kan inte ta med sig så mycket ägodelar. Stammen är upp till 100 personer (källa?).

Det går att ha fler små barn. Nomader kan inte bära med sig alltför många barn.

Bofasta jordbrukare byggde hus. Det går inte att odla mat på vintern. Det uppstår då ett behov av att lagra mat. Först i gropar i marken och senare i hus.

Nya typer av verktyg behövs för att röja odlingsmark och sedan att bearbeta den. Verktyg behövs för att skörda.

Det går åt mer tid för att producera mat. Det är arbetskrävande att så och rensa ogräs m.m.

Bor tätt ihop och tätt ihop med djur, medför att sjukdomar kan lättare kan spridas. Epidemier.

Det blir ett överskott som kan föda fler än familjen. Det gör att man kan ha fler barn samt att en del kan göra annat. Det uppstår nya yrken, t.ex. hantverkare, handelsman, soldat, religiösa ledare.

Nya sociala mönster uppstår. Det blir hierarkier. Till exempel kung/drottning, religiösa ledare, soldater, bönder, arbetare och slavar. Det finns behov av myter som svetsar samman gruppen.

Uppdelningar:

  • fast, bofast: medför konflikter

  • kvinnor hemma med barn, ... - män ute, jagar, resor, ...

  • samhällsklasser

Jordbearbetning

Grävkäpp

Hacka

Har rörelseenergi. Jämför med att trycka i en spik (grävkäpp) och att hamra i en spik (hacka)

Årdret

Dragdjur används. Om årder på Wikipedia

Plog

Vändskiva.

Behov av mindre dragkraft än med årder.

Om plog på Wikipedia

Energi

dragdjur

traktor

järnhjul ca 1900

gummihjul ca 1930

hydraulik

skopor, gafflar, …

maskiner kopplade till motorrotation

skörderedskap

skära

En hand håller strå. Användbart då varje korn är viktigt.

lie

tidsvinst

slåttermaskin

Saxar drivs via hjul.

självbindare

Binder strå med ax.

balar

Till exempel plastade.

Skördetröska

Två moment görs av en maskin. Skär strå och tröskar säden.

Gödsling

På bronsåldern i Sverige visste man att gödsling gav större skörd.

växelbruk

konstgödsel

NPK, kväve, fosfor och kalium ⇒ läckage av kväve ⇒ växer bra i vattendrag

Bekämpning

Bekämpning av ogräs och skadedjur.

Mitt 1900-tal

DDT, kvicksiler, … ⇒ farligt för alla

idag

stränga regler

nya grödor

korsbefrukta

genmanipulera

Tåla vissa skadeinsekter. Tåla gift som dödar skadeinsekter. …

patent

jordreform

Jorden gick i arv i flera generationer.

  • Åkerlapparna blev allt mindre och allt fler.
  • Man kunde inte vända med häst utan att komma in på grannens mark.
  • Måste gå över grannarnas åkrar, ty det fanns inte vägar fram till alla tegar (åkerbitar).

Rutger Macklean var föregångare i Skåne.

Mål med skiften var att varje gård skulle ha en sammanhängande markbit.

konsekvenser av skiften

  • enklare och kortare transporter i jordbruket
  • husen i byn flyttas till de nya skiftena - bönder mer oberoende av varandra - saknade gemenskapen
  • nya odlingsätt med varierande odlingföljd
  • nya vägar
  • behov av skördemaskiner och andra mekaniska hjälpmedel
  • lättare utföra täckdikning
  • bättre skördar

storskifte 1757

enskifte 1803 - 1807, Gustav IV Adolf

laga skifte 1827, Karl XIV Johan

Mer om skiften på Historiesajten.se