1040 I1 kraft
Att kunna om krafter. Kapitel 3, Kraft, Impuls 1.
Sidor: 86 - 133
Kraft som vektor
m, massa, vikt, enhet [kg] kilogram
Massa är en skalär, det vill säga den har en storlek, men ingen riktning. En kropps massa är lika stor på jorden och månen.
F, kraft, tyngd, tyngdkraft, enhet [N] newton
Kraft är en vektor. En vektor har både storlek och riktning. (gula rutan sidan 88)
kraftresultant, FR
Summan av alla krafter som verkar på ett föremål kallas före kraftresultant eller bara resultant. Figurerna längst ner. (s 88)
Bestämma kraftresultanten när krafter är vinkelräta mot varandra, översta figuren. (s89)
komposanter
Kunna ersätta en kraft med två andra, komposantuppdela, se figuren längst ner. (s 89)
S90 - 91 Exempel 4.1, 4.2, och 4.3
Newtons lagar
Newtons första lag (NI)
Gula rutan sidan 92.
FR=0 ⇔ v=konstant
Om summan av alla krafter som verkar på ett föremål är noll är dess hastighet konstant, till exempel noll.
Exempel 4.5 och 4.6 (sid 93)
Newtons andra lag (NII)
Gula rutorna på sidan 95.
FR=ma
Summan av alla krafter är lika med föremålets massa gånger dess acceleration.
Newtons tredje lag (NIII) kraft och motkraft
Översta gula rutan sidan 99.
För kraft och motkraft gäller:
- varje kraft har en motkraft
- är lika stora
- av samma typ, till exempel tyngdkraft, normalkraft
- motsatt riktade
- verkar på olika föremål
Exempel 4.15 sidan 104.
Exempel 4.10 och 4.11 (viktig), s99.
Exempel 4.12, s 100.
Exempel 4.13, s 101.
olika sorters krafter
krafter som verkar på avstånd
tyngdkraft - gravitationskraft
Till exempel: tyngdkraft på äpple från jord. På jorden kommer tyngdkraften alltid från jorden.
Kunna räkna med Gravitationslagen i gula rutan, s 112. Öva på miniräknaren. Se till att du får tiopotenserna rätt.
Gula rutan sidan 103.
Tyngdfaktor g = 9,82 N/kg.
Tyngdkraft F = m * g
Exempel 4.14 och 4.15 sidan 104. Tyngdkraften ritas som i den nedre resväskan.
Exempel 4.16 på sidan 105 är mycket bra.
Tyngdpunkt är ett viktigt begrepp. Se resväskor och texten bredvid på sidan 104.
Exempel 4.22 och 4.23 (Mycket bra. Var kommer g=9,82m/s2 ifrån?), sidan 113.
kontaktkrafter
normalkraft
Allt på sidan 108. Exempel 4.19 och 4.20 samt den gula rutan. Därtill bilden.
Till exempel: normalkraft från bord på bok. Normalkraften är alltid vikelrät mot kontaktytan.
Exempel 4.21 är bra, sid 109.
friktionskraft
Till exempel: friktionskraft på kälke från snö. Friktionskraften ligger i kontaktytans plan och är riktad så att den motverkar rörelsen eller försöket till rörelse.
S121 Gula rutan om glidfriktion. Friktionstal och friktionskoefficient.
S122 Exempel 4.29
S123 Exempel 4.30
Hookes lag
F = kx
S116 Gula rutan. Kunna räkna med Hookes lag.
S117 Exempel 4.25 och 4.26
S118 Exempel 4.27
jämvikt
Räkna med krafter på ett föremål vid jämvikt.
frilägga
Mycket viktigt
Kunna frilägga och rita ut krafter samt namnge dessa och bestämma deras storlek.
Se stenciler:
frilägg och rita krafter del 1
frilägg och rita krafter del 2
Kunna identifiera kraft och motkraft. Exempel följer:
Kraft: tyngdkraft på bok från jord
Motkraft: tyngdkraft på jord från bok
Kraftfält
S114 homogent fält och inhomogent fält. Fältet är starkare där linjerna är tätare.
S115 Exempel 4.24
Problemlösning
- Förstå problemet. Rita figur, skriv ner allt som är känt. Gissa på ett svar med enhet.
- Gör en plan. Vilka formler kan vara användbara. Planera lösningen. Lös kanske ett lättare problem.
- Genomför planen, det vill säga lös problemet.
- Se tillbaka. Är svaret rimligt. Har svaret rätt enhet. Går det att lösa problemet på fler sätt?
Övningsprov
E-prov
Uppgifter sidan 131:
459 , 61, 62, 63, 64, 65, 66, 67, 70
Uppgifter sidan 94:
403, 4, 5b
Uppgifter sidan 128:
446
Stencilerna:
frilägg och rita krafter del 1, uppgift 2
frilägg och rita krafter del 2, uppgift 2
uppgift 3 - 7 om newtons lagar
C-prov
472, 73, 74, 75, 76 (typtal) eller 78, 77, 79 eller 81, 80
frilägg och rita krafter del 1, uppgift 1
frilägg och rita krafter del 2, uppgift 1
Svårare uppgifter - kanske A
483 - 92
Uppgifterna kan ha koppling till det du lärt dig tidigare kursen.